Sjätte kullen 2010

Bagis

Det blev en smått dramatisk förlossning på lördagkvällen 14/11.
Efter 2,5 timmars krystvärkar utan resultat beslöt vi att åka in till veterinären. Ninja var lugn, och det verkade inte vara någon större fara, men vi tog det säkra för det osäkra. Bagarmossens Djursjukhus var en välbesökt plats denna kväll och vi ställde in oss på att få vänta länge. Men en halvtimme senare födde Ninja plötsligt utan ett knyst, och till synes utan större ansträngning en frisk och välskapt unge! Vi blev helt paffa, och överlyckliga! När Ninja helt exemplariskt navlat av ungen och slickat den torr kunde vi åka hem. “Bagis”, som den lilles smeknamn snabbt blev eftersom han föddes i Bagarmossens Djursjukhus’ väntrum, vägde 120 g, vilket är mycket. Kanske inte konstigt att det tog Ninja lång tid att föda fram honom. Att hon är drygt 3 år och förstagångsföderska gjorde det också jobbigare med en så stor unge.
Bagis hade en bror, som tyvärr var dödfödd. Han hade inga synliga defekter, men risken för dödfödda ungar ökar också ju äldre honan är vid första kullen. Anledningen till att det dröjt så länge innan Ninja blev dräktig är en kombination av att hon löper så sällan, och otur! Men nu gläds vi åt att äntligen ha en kull för första gången på tre år, fast den är liten.
Bagis har all mjölk för sig själv och växer och frodas precis som han ska. Efter fem dagar syntes små glipor i ögonvrårna – ögonen var på väg att öppnas. På nionde dagens kväll var ögonen helt öppna. I veckan syntes det tydligt att han börjar upptäcka sin omgivning – och sig själv. Han har börjat tvätta sina pyttetassar, och ligger och vevar och viftar. Han tassar och petar på mamma, liksom på våra händer. Han kravlar också ivrigare omkring i boet,och försöker kika över bolådans kant, men når inte upp ännu. Idag på sin 14:nde levnadsdag väger han 322 g, vilket är en bra viktökning.

 

Bagis vidgar sina vyer.

3 veckor gammal och bolådan känns för trång. I över en vecka har ett litet grått huvud försökt sticka upp över korgens kant. Vid det här laget skulle Bagis varit i full gång med att brottas med syskon, om han hade haft några.
För att simulera syskon trär vi en socka på handen och brottas med honom och nyper honom lätt, Visst är det kul, tycker han, och fäktas och biter i sockhanden, men snart vill han gå på upptäcksfärd igen. I dag byggde vi en liten lekhage och flyttade mor och barn till ny mysig bolåda med lägre tröskel. Bagis klev genast ut och tyckte allt var toppen.
Han blir stadigare på benen för varje liten utflykt han gör. Ninja verkar ta sin sons begynnande frigörelse med ro, trots att hon visat sig vara en väldigt överbeskyddande mor. Förhoppningsvis släpper hon lite på vaksamheten nu, när Bagis inte är lika liten och hjälplös. Nästa steg blir att börja vänja honom vid annan mat än mammas mjölk.

 

 

Bagis blir Boris, och får namnet S*Molotov’s James M

Det har hänt mycket i Bagis liv de senaste veckorna. Han har träffat sin blivande husse Rikard och ena lillhusse, och gett dem med beröm godkänt! Efter att ha lekt glatt med dem somnade han tvärt i husses knä. Rikard hade funderat på namnet Boris och tyckte att det stämde bra när han äntligen fick träffa honom. Så nu heter Bagis Boris! Hans stamtavlenamn kommer att bli S*Molotov’s James M, som en hyllning till en mycket nära vän som gick bort i år. James var en underbar, varmhjärtad och mycket rolig människa, som älskade katter.
Boris har nu börjat äta riktig mat och slukar det mesta som serveras med god aptit. Han har t om börjat knapra på torrfodret. Han är också helt på det klara med vad toalådan används till. Lekhagen har han nu växt ur – på Annandagsmorgonen hade han lyckats rymma ur den och galopperade omkring i rummet, glad som bara en sex veckors kattunge på rymmen kan vara! Vi plockade bort kartonginhägnaden och låter honom nu härja i hela rummet. Ofta far han omkring som en ullig flipperkula!

 

Boris har blivit en mini-katt.

Han är fortfarande en liten skrutt, men de runda, klumpiga kattungedragen har vid 12 veckors ålder gett vika för vuxnare, slankare drag. Han har ärvt sin mammas vackra ögonform, men den lite frågande, rättframma blicken har han nog efter pappa Wincent. Han har en påfallande lång svans!
Boris tycker att det mesta är fantastiskt roligt och spännade nu, och verkar ha obegränsade energiresurser. Några timmar om dagen smugglar vi ut honom ur barnkammaren, undan Ninjas överbeskyddande blick, och han får leka med gammelmormor Modesty och farbror Jameson. Bägge har väldigt rolig med honom och leker fint, även om Jameson kan bli en aning hårdtassad ibland. Men sekunden efter att Boris klagat över behandlingen så kastar han sig på Jameson igen.
Boris springer gärna omkring med saker i munnen, häromdagen gick han in i städskrubben och hämtade en svamp som han sedan stoltserade med. Annars är favoriten en kaninpälsremsa som han omväxlande ger stryk och sedan släpar omkring.
Nu är det inte lång tid kvar till Boris flyttar till sitt nya hem. Vi passar på att njuta av denna speciella lille den tid som är kvar.